Senaste Inlägg

Dagen idag

Tillbaka igen efter några dagars uppehåll. Har helt enkelt haft annat att tänka på. Dagen startade med föräldrasamtal på Adrianas dagis. De hade bara skryt att berätta om henne. Speciellt hade de lagt märke till hennes ovanliga gehör och ton. Hon kan redan ett 10-tal melodier plättfritt. Texten är det lite si och så med, hon sjunger de ord hon kan och resten fyller hon ut med lite av varje. Så som, mamma, pappa, katt, baby, byta blöja, bä bä osv...
Mer så pratar hon både två- och ibland tre-ordsmeningar. Tex: Pappa finne smocken (smock= napp på norska), Spise mat gott, mamma sitte där, Hvor är smocken hän a? (Hän a= Dialektal endelse på en fråga på norska), Där är smocken, osv...
Hon har riktigt grepp när hon håller i en penna och målar medvetet, det vill säga att hon målar en cirkel med två ögon och det ar makka-pakka.
Sen så kan hon så otroligt många ord, hon försöker att säga efter allt vi säger och sedan "sparar" hon dem i minnet och använder dem titt som tätt. Mitt favorit ord är värmepump :).
Jag är så otroligt stolt över henne!

Idag är det inlagd sill och rullsylta som står på mina två mästerkockars lista över saker att prova själv i köket. Får se hur långt de kommer idag, de har en ovana att ge upp mitt i allt och ta "pauser" för att fortsätta senare eller i morgon.

Nu ska jag ordna mig lite för klockan 14 har jag ett möte, som är hemligt!



Ovanstående bild har inget sammanhang med texten i inlägget.

 

 

Sur flicka...

Trött flicka...


Resultat av att skippa middagsvilan...

Gullungar!


Mina underbara barn!




Leonora Kristina Motrøen




Adriana Kristina Motrøen




Adriana ser på drømmehagen...


Hamburgare

Nu står min käre man och svåger och lagar till hamburgare med hemmagjorda strips, det är GOTT! Adriana ser på drømmehagen och Leonora sover... Allt i allt är det ganska behagligt för tillfället och i kväll blir det bones! Till bones-myset har Vegar införskaffat billiga puddingar. Karamellpudding, chokladpudding och chokladmousse.



Torsdagar är bra dagar!



Peiskos!

När det är kalla grader ute är detta ett måste...





Snart mat...

Nu är klockan 15 och det är nu det är meningen att svigers ska komma. Först skulle de hämta Adriana i barnehagen sedan komma hit och få serverat detta...




Hemmagjorda medisterkaker...





Hemmagjord surkål...



Och kokt potatis!





Dukat och klart för 5 vuxna och en liten fröken.




Medisterkaker og surkål.

I dag ska Svärfar och svärmor komma hit på middag. Det blir hemmagjorda medisterkaker och surkål, MUMS! Vi har inte sett Stig (Svärfar) på en månad för han har varit på segeltur med sina två bröder på äldsta broderns båt. Får se om han har något spännande att berätta.

I natt var Leonora helt fruktansvärd, tror inte att jag sovit mer än 20 minuter i sträck, hon har bara grinat och klagat. Vet inte helt vad som var fel men antar att det är det samma som alltid, luftsmärtor. Läntar tills det blir bättre, min stackars lilla pötnöt.

Tuff dag i barnehagen

Adriana hade bara sovit ca 20 minuter i barnehagen i dag. När vi kom hem var detta resultatet...



Somnat på den korta vägen hem. Gull gull gullet mitt!



Sovit...

I "morse" var jag hos läkaren på 6-veckorskontroll. Allt såg bara fint ut så jag är klar för en graviditet till vilket absolut inte sker! Efter nyår kommer det in en spiral som stannar i 5 år för att sedan bytas ut mot en ny, detta tills jag kommit i menopaus och kan rulla runt i höet helt utan tankar på konsekvenser.

Sedan dess har jag sovit flera timmar, är fortfarande trött. Drömde att Vegar och Andreas kom upp med saft för att jag var så törstig, men de kom ju aldrig på riktgt så jag var tvungen att kämpa mig ur min dvala och gå ner själv.

I köket lagas det just nu vitt vin och julkonfekt till julklappar, det röda vinet är redan avklarat... Dessa pojkar och deras projekt.

Nu måste jag ha mer saft, skrivandet gjorde mig mer törstig.




Två bilder...




En mörk bild på Leonora. Får lust att bita i de där kinderna!





Adriana gosar på Leonora...



Leonora 8 veckor, Adriana 83 veckor.

Idag blir Leonora 8 veckor klockan 11.25 och Adriana blir 83 veckor klockan 20.40. Jag har två stycken måndagsbarn. GRATTIS min älsklingar!

I morgon ska jag till läkaren för 6-veckorskontroll, lite sent men bättre sent än aldrig. Jag har glömt vad de gör på de kontrollerna men jag minns att det tog tid.

Nu är det tid för frukost tycker jag.

Vardag igen.

Nu har mamma och pappa åkt hem igen, Adriana är i barnehagen och Vegar och Andreas huserar på köket. De ska lägga en sats vin igen. Kort sagt, vardagen är över oss.



Bad-drama!

Snart drar mamma och pappa, de skulle dra efter jobb. Det betyder att om ca 7 timmar kommer de hit! Lång väntan.

Igår skulle Vegar bada Adriana. Hon stod ivrig brevid och tjatade "Bada, bada, bada" medans han fyllde badbaljan. Så fick hon äntligen komma ner i vattnet. Men lyckan varade bara 2 sek, för i samma ögonblick jag lyfte henne upp i baljan reste sig Vegar upp från golver med badbaljan som stöd. PANG sa det när baljans botten gick rätt itu och allt vatten rann ur... Stackars Adriana! Hon blev så ledsen. Så vi lade en blå IKEA-kasse i baljan och så fick hon bada i den.

Tur att hon har en mamma som är lurifax ;).

Trasig.
Men idag har vi köpt en ny som förhoppnings tål Vegars brutala behandling.

 

 

Ja, se det snöar...

Det var väl roligt, hurra! NEJ! Det var inte roligt! Med snö kommer trubbel och kyla. Jag tycker att snö kan vänta till första advent och sedan försvinna igen 1:a mars (Måste få lite tid på oss att dra på skidturer).

Men en rolig sak som händer idag är att mina kära föräldrar kommer och stannar helt till på söndag! Det är roligt det.

I natt sov Adriana hela natten igen. Jag var duktig i går och monterade ett värmeelement på hennes rum så det blev gott och varmt och tydligen var det lyckat. Hon sov från 19 till ca 6.30. Då gick jag in till henne, gav henne nappen och sa att hon skulle försöka att sova lite till. Så somnade hon om till ca 7.30. Då ringde jag ner till Vegar (Han sover på gästrummet) så att han kunde komma upp och hämta henne.

Nu har Vegar och brodern hans kört iväg med en släpvagn full med massa skräp och jag ska bädda om i gästrummet så att mamma och pappa kan sova där och bädda till Vegar i Leonoras rum.






Min sambo pizzabakar´n...

De senaste dagarna har min käre sambo och hans bror ägnat sig åt exprimentell matlagning. Det har varit asiatisk soppa och tomatsoppa. I går skulle de laga egna korvar men det blev tydligen inte gott så då satsade de på att laga egen ketchup av färska tomater. I dag bakar de pizza på nyinköpt stenplatta och jag måste erkänna, det smakar bra.



Köttfärs, pepperoni, färska tomater, lök, jalapeno och massa ost... Mmmmm...



Sover dåligt...

I natt var jag tvungen att gå in till Adriana två gånger för att ge henne nappen och stoppa om henne. I vanliga fall lägger vi henne i säng kl. 19-20, beroende på om det är barnehage dagen efter eller inte. Vi bara lägger henne i säng, säger godnatt, går ut och stänger dörren efter oss. Sedan sover hon hela natten till kl. 7-8. Hon brukar sova ca 12 timmar. Men som sagt i natt har hon sovit dåligt. Kanske är för kallt på rummet? Får se hur det blir i natt.

Här dör jag lite till...

Ännu en bild som får mig att dö av gullighet...

Dör av gullighet.

Om morgonen tar Vegar Adriana så jag får sova lite länge. Då springer hon runt som vanligt och leker och bus. En morgon hade Vegar suttit och sett på nyheterna när det plötsligt hade slagit honom att Adriana varit väldigt tyst väldigt länge så han gick för att se vad hon höll på med. I lekrummet fann han henne så här.



Hon hade läst (läs "Sett på bilder av bebisar.") en bok om barnets utveckling och somnat. GULL! Eller som Anna säger: JAG DÖR AV GULLIGHET!



Min duktiga lilla älskling!

Adriana älskar att teckna och speciellt roligt är det om vi tecknar tillsammans med henne. Vegar brukar teckna Makka-Pakka på hennes magnettavla, men en gång var han upptagen när hon kom och bad honom göra det så han sa att hon skulle försöka att teckna Makka-Pakka själv.

Här är resultatet...



En cirkel med två ögon, inte värst för en på ett och ett halvt år. Tror faktiskt att jag aldrig sett finare Makka-Pakka.

Orginalen...



Det är lov att vara stolt och mallig!

Leonoras förlossning, måndagen den 20:e september 2010.

Som andragångsföderska är det vanligt att vara öppen flera cm och ha onda sammandragningar utan att det betyder att förlossningen är igång. Det hade självklart jag. I flera veckor fick jag höra att nu är det verkligen inte långt kvar, bara värkarna satte igång skulle jag rätt på förlossningen eftersom det gick så fort sist och det förväntades gå ännu fortare denna gång. Om förlossningen startade med vattenavgång och värkar var det bara att ringa ambulans fick jag sträng besked om.

Men dagarna gick då och inget mer hände. Jag blev bitter och otrevlig och trodde att jag seriöst skulle vara gravid för alltid.

Morgonen den 20:e september, på bf kom sammandragningarna lite mer tätt och gjorde lite ondare men jag var fortfarande osäker. Adriana hade sovit hos farmor och farfar den natten så jag behövde inte att tänka på henne och barnvakt om det nu skulle vara så att det startat. Jag ringde i alla fall till Vegar och bad han komma hem för säkerhetens skull eftersom det tar lite tid för han att komma hem från jobb. Detta var lite före 9 på morgonen. Efter det ringde jag förlossningen och undrade vad jag skulle göra. De tyckte att det bara var att komma in så fick de titta på mig. Hann inte mer än avsluta samtalet så började det att göra ondare. Jag ringde Vegar och frågade var han var, han var 10 minuter undan. När han äntligen kom var det inte längre någon tvekan om att det hade startat. Halvtimmesresan till sjukhuset var fruktansvärd, började göra mer och mer ont och jag klarade inte av att inte skrika längre. Började få smått panik. Vegar ringde till sjukhuset och sa att de skulle möta oss för jag klarade inte av att gå själv in.

På sjukhuset mötte de oss med rullstol och så bar det iväg till förlossningen. Klockan var nu 09.45.
Inne på förlossningsrummet föll jag ihop på golvet och gapade och svor. Jag väntade på att smärtstillande skulle erbjudas men inget erbjudande kom så jag bad själv om lustgas vilket jag fick, LÄTTNAD!

Så blir jag undersökt. Jag har 6-7 cm öppning. Värkarna är ca 3 på 10 minuter, de håller i länge och är "goda", alltså starka. Det gör självklart förjävligt ont men lustgasen hjälper mig att hålla ut . Under varje värk ber jag barnmorskan, barnemorskestud. och studenten som var där att prata på allt de kunde så att jag har något att lyssna och koncentrera mig på. Men de är upplärda att vara tysta när födande har värk så jag måste hela tiden påminna dem.

Efter en stund går de på lunch. De är borta i några minuter sedan ber jag Vegar att ringa efter dem för jag känner behov av att krysta. De kommer och konstaterar att hinnblåsan buktar och de tror att det är därför jag måste krysta. De tar hål på den och vattnet forsar ut, klart och fint. Men jag känner snart igen krystande behov. "BEBIS, BEBIS!!! skriker jag i panik när jag känner att den är påväg ut. Men de tar mig tydligen inte helt på allvar för de tar det helt med ro tills de tittar efter och ser ett huvud påväg ut. Efter 15 minuters krystande kommer kl 11.25 en blå, blodig och otroligt vacker liten bebis ut. Jag skyndar mig att se efter kön och upptäcker att vi fått ännu en underbar dotter, en liten Leonora. Jag  somvar helt säker på att det var en pojke under hela förlossningen. Nu var jag tvåbarnsmor till två helt fantastiska flickor. Jag börjar gråta för att smärthelvetet äntligen var över och jag ska aldrig gå igenom det igen! (Vegar och jag har alltid varit fast bestämda på två barn.)

Vegar klipper navelsträngen och jag ber om att också få prova. Så när morkakan är ute får även jag testa att klippa. Den kändes underligt seg och elastisk att klippa genom.

Efter det så ska jag sys. Det är barnmorskestud. som gör det och det tar en jäkla tid, men jag har pandalakrits och en nyfödd bebis så mig går det ingen nöd på. Men så blir jag plötsligt så fruktansvärt kissnödig och det första jag gör när de sytt klart är att gå på toaletten. Men jag klarar inte av att slappna av i muskelaturen så de blir tvungen att tömma mig med en kateter.

Så börjar jag plötsligt att blöda massor och ett tar ett tag innan de lyckas få slut på det. Resten av dagen var jag tvungen att ligga i sängen med dropp. Inte ens på toaletten fick jag gå utan jag fick vackert kissa i sängen under bevakning. Duscha var bara att glömma. Jag blev tvättad sittandes i sängen av en sköterska och fick gå oduschad de första två dagarna efter förlossningen. När jag äntligen fick lov var det rena rama himmelriket, tror aldrig att jag njutit så av en dusch förut.

Vi stannade på sjukhuset i tre dagar...
Nu har det gått 7 veckor och vi börjar få se mer av Leonoras egna personlighet och särpreg. Hon är helt klart en egen individ och inte så speciellt lik sin storasyster.

I och med att Leonora kom till oss blev vår familj komplett, min kära lilla familj på fyra.
Kan man ha det bättre?



Lustgas...





Masserar magen inför sista värken...





EN FLICKA!





Älskade lilla barn, du gör oss alla så lyckliga!

Älskade ungar!



Puss puss puss och puss, det är allt jag har att säga...

Så här är det...

Min kära yngsta dotter bara skriker. I måndags var vi hos familjeläkaren, hon ringde till sjukhuset och de sa att vi var tvungna att läggas in för observation. Så från måndag till torsdag låg jag och Leonora inne på barnavdelningen. De testade ut allt möjligt men fann inget fel, det är troligtvis "bara" kolik. Det sliter på oss alla men man måste bara se framåt.

Det är en av grunderna till att jag sällan skriver.

Idag lagar Vegar och hans bror Andreas tomatsoppa, igår var det kinesisk soppa. Får se om det blir nå gott, men de brukar faktiskt lyckas.

På onsdag kommer mamma och pappa hit! JAAAAA! Härligt.