Super Woman!
Idag har jag varit sjukt stark och skottat fram våra utemöbler. Svetten rann och hela tiden glimtade jag upp för att se om någon granne såg min stora prestation. De gjorde de tydligen inte för annars hade de väl kommit fram och apploderat?En annan sak som varit starkt idag är mitt tålamod. Adriana har skrikit IKKE till alla mina förslag.
Jag: Kom nu ska vi byta blöja och klä på dig...
Adriana: IKKE!!! Springer in på sitt rum, gömmer sig och mummlar: Nei Halotta... Nei, nei, ikke Halotta (Halotta är för den som inte förstod det mitt namn)
Efter många ikken och skrik var ändå kläderna på plats... Nästa utmaning, frukost.
Jag: Nu ska vi äta frukost...
Adriana: IKKE!!! Kastar sig dramatiskt på golvet och försöker klämma fram minst en tår jag går in på köket och efter en stund kommer hon efter för att fortsätta dramatiken där...
Jag: Jag vill ha rostat bröd, vill du också ha det?
Adriana: IKKE!!!
Jag gör ordning en toast med ost till henne och två med skinka till mig och tar med till bordet, får satt henne i stolen sin och börjar äta. Adriana har lust att äta hon med men stoltheten ligger iväg så hon ger istället ifrån sig ilskna vrål med jämna mellanrum. Men när jag erbjuder henne att smaka på min går det bättre och hon får halva min och ber sedan om sin egen.
Efter frukost gick vi ut, Leonora somnade i vagnen ca 9.30 (Hon sover fortfarande!), Adriana och jag lekte och städade lite ute till ca 10.45. Då gick vi in för lunch (Med protester självklart) och nu sover fröken Ilsken också gott.
Nu ska tvätten hängas, TRÅKIGT!!! Men nödvändigt då jag måste tvätta hela tiden. Leonora startar varje morgon med att bajsa ner sig ca kl 5. Det är heller inte nåt vidare. Men så är det.
Jag vet, mitt huvud ser stort ut... Jag lyckas aldrig bli bra på bild.
